Jon Persson

Bergfogde. Blev högst 80 år.

Barn med Elin Paulina Olsdotter (1589 - 1668)

Noteringar

xn--jrnrtter-0za7p.se/katalog/pa16ab5df.html

Högädle H:r Jon Persson efterträdde sin far häradsdomaren Per Nilsson som bergsfogde över Wermelands Berg (1637–1651) och var en av de första borgarna i Philippistadh. Filipstad fick sina stadsprivilegier den 6 april 1611. Wermelands Berg kallas efter drottning Kristinas bergsordning i Järnbergslagerna från den 6 juli 1649 Philipstads Bergslag. Från 1637 utnämndes bergsfogden av Generalbergsamtet [Bergskollegium] efter granskning av Kammarkollegium. Han var även åklagare vid Bergstingsrätten. Jon Persson var sannolikt sänd att studera bergshantering av hertig Karl sedermera kung Karl IX. Denne kom, sedan han antagit kungatiteln, flera gånger och hälsade på honom och drack då enligt traditionen ur pokalen Store Gutår. Under Jon Perssons tid utvecklades Yngshyttan starkt. Redan 1614 uppfördes en ny masugn. En första, övre hammare anlades av honom 1621. Han byggde även en andra, nedre hammare 1639 eller 1640 tillsammans med brodern häradsdomaren Nils Persson. Redan 1650 står bröderna för hälften av Yngshyttans mantal och ägde hälften av traktens hästar och kor. Bergsfogden och hammarpatronen Jon Persson och sonen, Philipstads borgmästare, Joen Jonsson Fernell äga grafstenar med wackra Inscriptioner och bilder i lebens grösse, både uti och utom Philipstads kyrka antecknas det i Sven Erik Bjuggrens Släkten Fernell; Fernellers minne. Där sägs även Jon Persson år 1653 ha givit en ljuskrona med 6 pipor för sitt grafrum mitt i kyrkan. Enligt 1612 års mantalslängd: Fri för järnet för att det brann för honom. Källa: Sven Hesslow, Tre fogdar i Yngshyttan och ett dryckeskärl och Gustaf Elgenstierna, Svenska adelns ättartavlor, 7:271.


Under Jon Persson, äldste son till Per Nilsson, utvecklades Yngshyttan starkt. Redan 1614 uppfördes en ny masugn - den nedre masugnen - nedanför den gamla, övre masugnen. En första , övre hammare anlades av Jon Persson 1621 men togs i bruk först 1638, då tillgången av smeder medgav detta. Han byggde även en andra, nedre hammare 1639 tillsammans med brodern gästgivaren, nämdemannen och sedemera häradsdomaren Nils Persson som tillika var en av meddelegäarna i den övre masugnen.

År 1650 står bröderna för hälften av Yngshyttans mantal och ägde nästan hälften av byns hästar och kor.

Jon Perssons äldste son Per Jonsson blev den tredje begsfogden och John Ericssons morfars farmors morfar. < Anita Fredh Värmlands Anor 2007-4>

Personhistoria

Källor