Per Nilsson

Bergsman, Häradsdomare Färnebo (S) 1609. Blev högst 75 år.

Barn med ?

Noteringar

Allmänna noter: Födelse - och dödår uppskattade. Finns med i mtrl från 1570. Fick böta 9 fat osmundjärn tillsammans med två anra män 1588 därför att de "vill settie Engilbertt Schriffer i Kistann på Herrenns gårdh i fougtens frånuare". Engelbrekt var skrivare på hertig Karls Asphyttan.

Enl saköreslängerna 1584 och 1591 får Per böta för slagsmål (Uppgifter från Sven Heslow, Stockholm 1998).

Fernow skriver (1773) : "Peder Jonsson, Fernellernas stamfader, var en beskedlig bergsman och häradsdomare vid Yngshyttan, som ock stod i stor nåd hos hertig Carl. Han rastade ofta hos honom, men i synnerhet berättas att han en gång vid sin ditkomst skall hafva varit mycket törstig. Då träffade han en piga som kom ur källaren med dricka i en masurholk. Denna skall han hafva tagit af henne och druckit. Den har sedan varit bibehållen man efter man slgten emellan till en åminnelse och har blifvit vida namnkunnig under namn af stora Guttår. Den är besmidd med många guld- och silvervapen och inuti fodrad med förgyldt silver. När durchmarscher (genomtåg) skedde genom Filipstad i k. Carl XII:s tid skulle denna alltid vara välkomma och välfärdsskål för officerare och andra herrar. Den sista men största nåd har Guttår haft av vår allersnådigste konung, då han 1768 i September var i Filipstad"-- Stora Guttår är sedan länge försvunnen.

1582 utnämner hertig Karl , Per Nilsson i Yngshyttan till bergsfogde på Värmlandsberg (trakterna kring Grythyttan). Per Nilsson finns med i skattelängderna fr om 1570 tom 1612, då det brann för honom. Han efterträddes av sonen Jon Persson, som blev bergfogde.

Under Jon Persson, äldste son till Per Nilsson, utvecklades Yngshyttan starkt. Redan 1614 uppfördes en ny masugn - den nedre masugnen - nedanför den gamla, övre masugnen. En första , övre hammare anlades av Jon Persson 1621 men togs i bruk först 1638, då tillgången av smeder medgav detta. Han byggde även en andra, nedre hammare 1639 tillsammans med brodern gästgivaren, nämdemannen och sedemera häradsdomaren Nils Persson som tillika var en av meddelegäarna i den övre masugnen.

År 1650 står bröderna för hälften av Yngshyttans mantal och ägde nästan hälften av byns hästar och kor.

Jon Perssons äldste son Per Jonsson blev den tredje begsfogden och John Ericssons morfars farmors morfar. < Anita Fredh Värmlanads Anor 2007-4>

Personhistoria

Källor